Elite hotell ger en resande vad man behöver, sköna sängar, fina material på väggar och golv med färger som matchar och hotellet i Gävle sticker ut som ett av de charmigaste och finaste i Elite familjen. Jag kan vara tacksam för att en driftig man från Pakistan kom till Sverige på 90-talet och såg en affärsmöjlighet i att köpa och rusta upp våra anrika men ofta förfallna stadshotell! Tänker att jag ska sova på hotellet igen på vägen hem.
Det soliga vädret håller i sig, E 4 är fantastiskt fin och jag kan sträcka ut i en ny bekväm bil med all ny teknik. Det går inte att låta bli att jämföra bekvämligheten i bilen och vår moderna buss, allt utom hastigheten (max 100 km/h för buss) är bekvämare i vår Volvo 9900 för en längre resa. Jag tänker på teatersittningen i bussen som gör att alla ser bra ut genom framrutan, de bekväma stolarna och tystnaden salongen även när vi kör i maxhastighet. Så går tankarna och lite tråkiga mil på motorvägen försvinner i ett huj och jag är plötsligt i Sundsvall, trodde jag? Jag åker över staden?! Det tar en stund att få ihop sammanhanget men jag bestämmer mig för att vara tacksam över att slippa rödljuskaoset som var innan. Undrar hur det känns att leva under en bro…? Känslan av att motorvägen ”trycker på” framåt, framåt mot målet gör att jag måste ta tag i mig själv för att svänga av vid ett gammal kärt fikaställe. Stängt p g a COVID-19! Brutalare kan pandemin inte meddelas och jag blir lite villrådig i stunden, en känsla som växer, hur ser det ut längre upp är det stängt hela vägen till Örnsköldsvik?
I det anslutande köpcentrumet norr om Sundsvall, skingras min oro av den gamla 'folkhemsskylten' IKEA! Med ny energi i magen sätter jag fart igen norrut och det känns spännande då det var många år sedan jag landvägen tog mig längre norrut. Vägen ger inga problem och med minimal trafik denna soliga dag känns det lyxigt och unikt. Förbi Härnösand (lite synd på en norrländska pärla enligt skylten) och spänningen stiger i mig, nu är det inte långt kvar till Högaskustenbron, omskriven som nordens Golden Gate som spänner sig över den magnifika Ångermanälven!
Bron kommer plötsligt men jag finner mig och hinner svänga av vid en rastplats en bit innan bron, samla mina tankar, djupandas och rätta till mina kläder. Redan på långt håll ger bron och ljusskenet från älven ett imponerande intryck. Pang! Där öppnar sig landskapet och jag är ute på bron och känslorna far genom kroppen” Vilken vy? Hur stor kan en älv i Sverige vara! Varför har jag inte varit här? Denna känslostorm vill jag uppleva med våra gäster med Ölandsbuss, fantastiskt! Passande har man vid det norra brofästet byggt en rastplats med restaurang och hotell. Läget är oslagbart och jag blir som berusad! Här gör jag ett långt stopp och landar därför lite för sent på hotell Elite i Örnsköldsvik. Somnar lycklig och förmodligen med ett leende på läpparna denna andra dag på min resa.